Att förlåta

Ett ord som används ganska ofta i vardagligt språk är förlåt. Det kan handla om att säga förlåt för att man har råkat trampa en främling eller vän på foten, att man råkat äta upp chokladkakan hemma som egentligen inte var din eller det kan handla om att säga förlåt för att man medvetet har sårat en annan människa. Men det är skillnad på att säga förlåt och att verkligen säga förlåt. De två förstnämnda ser jag som något oproblematiskt, att dessa situationer går att försöka åtgärda på något vis. Men när det handlar om att medvetet ha sårat en annan människa kan jag inte riktigt acceptera ett så litet ord som förlåt. Att säga förlåt kan i vissa sammanhang vara så himla enkelt, men att verkligen godta ursäkten är svårare sagt än gjort. Det är något som jag har lärt mig under åren.
 
Jag minns när jag var yngre och bråkade med mina vänner, min dåvarande pojkvän och föräldrarna. Man förlät varandra fast man egentligen misshandlade varandras psyke så illa. Om vissa av dessa händelser hade skett idag hade jag aldrig accepterat det. Men jag antar att detta har blivit en slags lärdom för mig. Detta är en ganska stor del som har format mig till den jag är idag. 

Att blunda för problem mår ingen människa bra av. Hur mycket man än försöker att dölja sanningen så kommer verkligheten ikapp tillslut. Och då är problemet inte alltid lika lätt och hanterbart. Men jag försöker att tänka att allt som händer i livet har sin mening. Att om en sak händer, så är det menat att det ska vara så. 
 



Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback